är inte lätt. Håller på att packa inför morgondagens resa (jobb fast trevligt). Ser fram mot det.
Det dumma är att det innebär att jag under ett par dagar måste släppa kontrollen över pappsens tillfrisknande och välbefinnande (herregud Sussan han ligger på lasarettet, vad kan hända?).
Det ska vara vårdmöte i morgon och jag kan inte vara med. Inga problem egentligen eftersom det kommer att finnas en massa kompetenta människor där och A kommer att medverka och hon vet vad jag vill/tycker och alla verkligen vill pappas bästa. Eftersom hon vet att jag har behov av att ha koll, sa hon att om jag ville kunde jag maila henne om mina "instruktioner".
Det kliar i fingrarna över att göra det, löjligt eller hur?
Logiskt vet jag att allt kommer att lösa sig men känslomässigt är det en annan sak.. Flera har sagt att de tycker det är bra att jag åker och vet ni vad. Jag har börjat fatta det oxå, visst är jag insiktsfull!
Puh, allt löser sig alltid på nått sätt men attans vad lätt det är att fundera!
Samtalade med min nya coachningspartner idag. Kommer att bli jätte bra med henne. Positivt driv i henne = like :)
Germany here we come!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar