Att stå för det man väljer

Nu kommer gnället på mig själv.
Under det senaste året har jag tackat nej till 4 erbjudanden. Känns jäkligt bra att ha fått dom eftersom det var bra erbjudanden, självkänslan mår fint av att veta att det är så.
Men jag har tackat nej, efter att funderat en massa. Ska erkänna att ett av dom funderar jag ibland på om jag var fullständigt dum i huvudet som sa nej till.

Men jag har gjort ett val och får stå för det och det är ingen idé att titta bak över axeln. Så vad är då problemet?

Jo, jag tackade nej för att jag trodde på en utveckling som skulle gynna mig, just nu gör det inte det.
Det känns riktigt surt fast jag vet att det var mitt eget val. Speciellt irriterad på mig själv blir jag för att jag ibland är på väg att låta det gå ut över den verklighet som jag är i idag.

Det är inte alltid bekvämt att ta ansvar för sina val men om man inte gör det så lär jag inte komma vidare mot det jag vill heller, eller hur?

Le och vinka är inte alltid lätt.
Älskar Carina för att hon fört in le och vinka filosofin i mitt liv.