Lätt att vara lat?

Funderar på hur lätt det kan kännas för stunden att strunta i att göra saker. Inte bara att träna och ta hand om sig själv, vilket är hur lätt som helst tycker jag. (här kommer min egen självrannsakan in..)
Vilket är helt knäppt eftersom jag tycker att jag är värd att ha en frisk fungerande kropp.

I bland struntar man i att göra saker som man tycker så mycket om att göra. Träffa vänner för att det känns meckigt just då, åka och göra något kul, göra en ansiktsbehandling för att man är värd det, göra något kreativt som gör en glad. Listan kan göras hur lång som helst. Visst är det tragiskt?

Ännu mer tragiskt är det när det läggs tid och energi på att göra saker som skadar. Till exempel dumma kommentarer i en blogg, vara elak, dricka i smyg, använda preparat som gör en illa, sura runt för att alla ska förstå hur sårad jag är.

Det allra värsta beteendet som finns är dock de som bara .... så kommer allt att bli så super!
Det är så tragiskt att höra, snälla låt oss andra slippa!!
En överaskning till er som hän ger er åt detta.

Det blir aldrig bättre än det vi gör av det som är just nu.

Sussan som nu drar på sig jogging skorna..