Vi har lärt oss det med. I går hade vi av olika anledningar, se tidigare inlägg, inte så mycket tid till själva fisket.
När vi väl skulle fiska så hade det börjat blåsa så mycket att det är tur att vi har hög båt. Men vi tänkte som vanligt att man ska inte ge sig!
Vi slängde i alla vobblers och började med favoriten trolling! ( Impade av alla begrepp jag lärt mig! Snart vet jag kanske hur dom stavas också!!)
Och se morfar har fått napp! En stor en verkar det som. Han kan inte få upp den. Ger spöet till sin inte alls ivriga dotter som börjar veva in(gymmet måste gett resultat!). "Stopp" skriker Peder! "Ser du den?" skriker jag. "Nej, linorna har trasslat sig." "Skär av din så inte fisken släpper!!" " Var är kniven?" .Alex hittar den inte för den ligger i stora lådan där bensindunken är(snart är dom 2). Peder får upp kniven och nu börjar vi fundera på om det är botten napp? Nej, det kan inte vara det för det rör sig men är trögt som attan. Långsamt kommer "fisken" upp. En kräftbur...
Vi beslutar att vi ska fiska med jigg istället men det är bara att kasta i ankaret. Det blåser men vi ligger i hyfsat lä bakom en ö. Pappa får napp igen! En stor en eller är det botten napp. Det sitter verkligen. Vi drar upp ankaretför att få loss jiggen från botten. Och se! I linan som fäster i ankaret sitter jiggen.
Vi avslutar fisket för dagen,
Jag säger det igen!
SvaraRaderaNär familjen Johansson är ute så blir det dråpligt.
Tänk vad mor hade skrattat, det hade blivit magknip i stora mått.
Anne.