Jag önskar jag kunde sätta ord på den. Det går inte. Alltför många omtumlande och motstridiga känslor. Allt från djup sorg, glädje, samhörighet, besvikelse och en massa annat.
Missförsstå mig inte, begravningsakten var jättefin och Gunilla, prästen,var helt fantastisk. Det kom människor som jag känner så mycket för. Lilla Anja från Götet för att nämna nån. En fantastisk kvinna.
Kaffet efteråt var också bra. Pappa var nöjd med upplägget och det är det viktigaste just nu för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar